Ibland upplever man kulturkrockar när de är som bäst. Som häromdagen när jag får höra att:
- Sarah, I think you are more of an introvert.
Inåtvänd? Men... börjar jag tänka förbryllat. Var nådde jag inte ända fram, när borde jag ha, hur skulle jag ha... för en gnutta utåtriktad är jag väl ändå ibland? Google translates översättning trycker ner mig lite tills jag blir avbruten och får reda på att jag är inne på helt fel spår.
I Sverige så krävs det att du står med foten ett steg fram, ler, levererar och tar för dig. Som de nya jobbauditions som veckans debatt-program diskuterade, där du på ett x antal minuter ska presentera dig själv. En liknande idoljury som ska bedöma dig, och jag tror inte att ordet inåtvänd är ordet du ska slänga fram i den presentationen. Men det är någonstans där som det har blivit en fnurra på tråden. I England existerar det ingen negativ klang på ordet introvert. Allt handlar om vad du gör för att må bra. Är du extrovert så behöver du träffa nya människor för att få ny energi, slänga ihop ett party och dra på festskorna för att det är ditt sätt att slappna av. Medan om du är mer introvert så får du ny energi genom att ta det lugnt, i eget sällskap. Och i mitt fall - kvällspromenader med ipoden i örat.
- Det känns som att du har en bra balans i det, Sarah, men det känns som att du tar promenaderna för att ta det lugnt och stressa ner.
Och då protesterade jag inte längre, för det är precis så det är. Men Sveriges negativa klang på ordet fick mig att totalt kritisera mina föregående dagars beteende och febrilt få fram några förklaringar till varför jag också skulle kunna genomföra en jobbaudition med rätt egenskapslista i bagaget. Tänk om man på en jobbaudition istället för frågan, är du en utåtriktad person, skulle ha undrat:
- Vem är du? Vad gör du för att må bra, är du en extrovert person eller introvert person?
Och sedan slängt de andra orden i sjön. De ger ingen rättvisa. Våga släppa på de hårt åtsatta tyglarna, presentera den sanna sidan och sedan stå för den varenda sekund. För stunden vi börjar prestera bara för att, så slår vi hål på det som tidigare var vår passion.
så sant så sant syster!
SvaraRaderajag har också fått ändra min uppfattnign av det ordet när jag kom hit. Det är okej att gå till ett cafe själv och bara läsa, skriva, blogga, tänka och bara vara.. vi vet bäst vad vi behöver för att ladda våra batterier. Har lärt mig att man kan vara intravert i vissa situationer och lära sig vara extravert i vissa... men för att kunna vara extravert i de situationerna så behöver man sina intravert-moments.
Så fortsätt med dina promenader syster.
ps saknar dig så, och våra samtal... men jag är så stolt över dig och älskar att läsa allt du gör. Du har så mycket att ge. <3