och nödvändiga stunder om det som stavas framtid och det som borde göras klart.
Bland puttrande kannor och röda väggar, och en atmosfär som blev ett andra hem.
En akustisk version av "The winner takes it all" blev det vackraste ikväll,
med nostalgiska trippar och framtida planer,
och någonstans där emellan en velighet som krympte.
Medan allt fick vänta ett tag fick jag chansen att se nytt,
bland puttrande kannor och röda väggar,
och det häftiga i att skapa sitt eget i en ny atmosfär.
London får regna hur mycket det vill,
det blir faktiskt inte bättre än så här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar