Fick ju inte en så där kanonstart på fredagen direkt. Bussen börjar med att köra förbi mig och efter det så gick allting lite tvärtemot. Tillsist när jag hittade vad jag sökte på shoppingcentret och provrummen var stängda och enda plagget i min storlek hade en fläck då kände jag lite att det var dags att åka hem. Med bittra steg tog jag bussen tillbaka men efter lite pasta, kaffe och en dusch så var jag som en ny människa igen. Det har varit en fin vecka med jobb, studier och oktober som blev november. London har börjat visa sitt riktiga jag med hejdundrande regnskurar och kalla vindar. Skarfsen har varit min vän i alla väder och en fin höstkappa är prioritet nummer ett nu. Det är komiskt när man av någon anledning ser brittisk ut på utsidan men är en sådan förvirrad turist på insidan. Så har det varit mig dessa veckor. Men nu så slog jag ett slag för mig själv och alla andra turister när en man stannar mig mitt i mitt powerwalk med ipodlurarna i öronen för att fråga om en plats. Jublade lite tyst för mig själv för att jag äntligen kunde förklara vägen dit. Stort steg.
Ikväll stannar jag hemma och ser på en dokumentär. Life in a day. Blev medlem på ett hyrställe i tisdags vilket var en komisk upplevelse. Mannen bakom disken räckte fram två medlemskort till mig och jag frågade förbryllat varför.
- Folk tappar alltid bort dem.
Mannen bakom disken menade allvar, och nu hade de designat ett medlemskort som man kunde ha i nyckelknippan. Nej, de är inte dumma här i England inte. Här accepteras och anpassar man efter helt mänskliga misstag. Gilla på den.
Igår blev det lite "halvåtta hos mig"-stuk med matlagning tillsammans med Julia och Emmelie. Jag har aldrig varit så kär i rotfrukter förut. Ungsbakad potatis och morötter, och lite fisk och champinjoner till det. Fantatiskt. Jag kommer vara ett sådant husmanskost-fan när jag kommer hem att folk kommer bli chockade. Jag som vägrade laga korv och potatismos kommer införa husmanskost tre gånger i veckan. Men så är det väl med det man saknar hemma.
Streetdancen är igång igen och låten vi dansar till nu är en fantastisk slow rap - låt med balladinslag. Mm. Men nu tar jag helg med kaffe och vin på samma gång. Imorgon blir det jobb och Bonfireparty. Och det gillas stort. Både och.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar